JennyViktoria

Allt började på Fredagen den 16 September, hade vi ett vanligt rutin besök hos barnmorskan, hade tid klockan 14 för att Lollo skulle kunna följa med.

Vi kom dit, tog blodsocker och blodvädre och jag berättade att jag mått ganska dåligt under dom 2 senaste veckorna så Karin (våran barnmorska) tyckte att jag skulle lämna ett urinprov också!

Lämnade det och vi gick in på hennes rum och hon kommer efter och berättade att det inte alls såg speciellt bra ut, kollade även blodtrycket vilket också var högre än vad det brukar, hon beslutade att vi skulle ringa in till Falun, men innan fick vi lyssna på bebisens hjärtljud och det lät bra iallafall!

Karin ringde och det beslutades att vi skulle åka in! Karin sa att vi skulle åka hem och packa en väska för att vi skulle inte ränka med att komma hem samma dag.

Vi åkte ner på byn, tankade och handlade med lite saker, sen åkte vi hem och packade i all panik och tro om att vi skulle komma hem dagen efter.

När vi kom till Falun skulle vi upp till Förlossningen så vi gick raka spåret dit och dom var jätte trevliga och tog emot oss på en gång, fick ett rum, och så skulle jag lämna urinprov igen för att se om äggvitan fortfarande var hög, kollade även blodtrycket igen. Efter ett tag fick vi provsvaren och det såg inte speciellt bra ut, så därför skulle vi få ta om allt igen efter några timmar.

Så vid 22-23 tiden var det dags igen och lämna prover, väntade på svaren och fortfarande ingen förbättring, då beslutades det att jag skulle på kortison spruta för att skynda på utvecklingen på bebisens lungor. Efter jag fått den sprutan så kom det en sköterska och hämtade mig och vi fick åka ner till förlossningen, fick ett rum och Lollo fick också sova kvar!

Sköterskan som hämtade oss gav oss ett litet hopp om att vi skulle få åka hem dagen efter..

Lördag:

På morgonen efter kommer 2 stycken sköterskor in och lämnade en stor mugg som jag skulle kissa i under ett dygn så att dom kunde mäta äggvitan/dygn, och då förstod vi att vi inte heller skulle få komma hem, fick även då reda på att jag skulle få en till kortison spruta, man ska tydligen få 2 stycken. Fick även lyssna på bebisen hjärta så att det inte var nå konstigheter med det, och  så kollar dom nu blodtrycket var fjärde timma. Vi fick byta rum under dagen också, till ett eget rum och Lollo fick en madrass som han fick sova på.

Söndag:

Dagarna var ju ganska lika, kolla blodtrycket var fjärde timme, lyssna på bebisen hjärta, kissa i en mugg. Men nu skulle även upp till specialistmödravården och kika in till bebisen och kolla flödet i navelsträngen och ta alla mått på bebisen. Det var då vi fick reda på att bebisen var för liten mot var den egentligen borde vara, annars såg allt bra ut där inne.

Och eftersom inte äggvitan hade gått ner så kunde vi nu konstatera att jag hade havandeskapsförgifting, och att jag inte skulle få komma hem utan en bebis.

Så på Söndagen fick vi åka ner till Neo-avdelnigen 33 och kika hur det var där och så fick vi lite information. Men eftersom vi inte visste hur lång tid det här kunde ta så bestämde vi att Lollo skulle åka hem och jobba.

Måndagen:

Började lika som dom andra dagarna, blodtryck var fjärde timme, kissa i burk, lyssna på bebisens hjärta och lite senare under dagen åka upp och kolla inne hos bebisen. Nu började dom även kolla moderkakan, och om bebisen behövde prioritera blod någonstans. Men det såg bra ut nu också. Fick även träffa en läkare som jobbade nere på avdelning 33 och jag fick lite mer info av han. Men det ända man egentligen var orolig över var ju om bebisen skulle klara sig 11 veckor för tigidigt.

Tisdagen:

Var ungefär samma som Måndagen, fast vi beslutade då att Lollo skulle ta ledigt från jobbet Torsdag, Fredag och komma till Falun på Onsdagen efter jobbet eftersom det bara var en dagsfråga innan bebisen skulle komma!

Allt började på Fredagen den 16 September, hade vi ett vanligt rutin besök hos barnmorskan, hade tid klockan 14 för att Lollo skulle kunna följa med.

Vi kom dit, tog blodsocker och blodvädre och jag berättade att

jag mått ganska dåligt under dom 2 senaste veckorna så Karin (våran barnmorska) tyckte att jag skulle lämna ett urinprov också!

Lämnade det och vi gick in på hennes rum och hon kommer efter och berättade att det inte alls såg speciellt bra ut, kollade även blodtrycket vilket också var högre än vad det brukar,

hon beslutade att vi skulle ringa in till Falun, men innan fick vi lyssna på bebisens hjärtljud och det lät bra iallafall!

Karin ringde och det beslutades att vi skulle åka in!

Karin sa att vi skulle åka hem och packa en väska för att vi skulle inte ränka med att komma hem samma dag.

Vi åkte ner på byn, tankade och handlade med lite saker, sen åkte vi hem och packade i all panik och tro om att vi skulle komma hem dagen efter.

När vi kom till Falun skulle vi upp till Förlossningen så vi gick raka spåret dit och dom var jätte trevliga och tog emot oss på en gång, fick ett rum, och så skulle jag lämna urinprov igen för att se om äggvitan fortfarande var hög, kollade även blodtrycket igen.

Efter ett tag fick vi provsvaren och det såg inte speciellt bra ut, så därför skulle vi få ta om allt igen efter några timmar.

Så vid 22-23 tiden var det dags igen och lämna prover, väntade på svaren och fortfarande ingen förbättring, då beslutades det att jag skulle på kortison spruta för att skynda på utvecklingen på bebisens lungor. Efter jag fått den sprutan så kom det en sköterska och hämtade mig och vi fick åka ner till förlossningen, fick ett rum och Lollo fick också sova kvar!

Sköterskan som hämtade oss gav oss ett litet hopp om att vi skulle få åka hem dagen efter..

På morgonen efter kommer 2 stycken sköterskor in och lämnade en stor mugg som jag skulle kissa i under ett dygn så att dom kunde mäta äggvitan/dygn, och då förstod vi att vi inte heller skulle få komma hem, fick även då reda på att jag skulle få en till kortison spruta, man ska tydligen få 2 stycken. Fick även lyssna på bebisen hjärta så att det inte var nå konstigheter med det, och  så kollar dom nu blodtrycket var fjärde timma. Vi fick byta rum under dagen också, till ett eget rum och Lollo fick en madrass som han fick sova på.

Dagarna var ju ganska lika, kolla blodtrycket var fjärde timme, lyssna på bebisen hjärta, kissa i en mugg. Men nu skulle även upp till specialistmödravården och kika in till bebisen och kolla flödet i navelsträngen och ta alla mått på bebisen. Det var då vi fick reda på att bebisen var för liten mot var den egentligen borde vara, annars såg allt bra ut där inne.

Och eftersom inte äggvitan hade gått ner så kunde vi nu konstatera att jag hade havandeskapsförgifting, och att jag inte skulle få komma hem utan en bebis.

Så på Söndagen fick vi åka ner till Neo-avdelnigen 33 och kika hur det var där och så fick vi lite information. Men eftersom vi inte visste hur lång tid det här kunde ta så bestämde vi att Lollo skulle åka hem och jobba.

Började lika som dom andra dagarna, blodtryck var fjärde timme, kissa i burk, lyssna på bebisens hjärta och lite senare under dagen åka upp och kolla inne hos bebisen. Nu började dom även kolla moderkakan, och om bebisen behövde prioritera blod någonstans. Men det såg bra ut nu också. Fick även träffa en läkare som jobbade nere på avdelning 33 och jag fick lite mer info av han. Men det ända man egentligen var orolig över var ju om bebisen skulle klara sig 11 veckor för tigidigt.

Tisdagen:

Var ungefär samma som Måndagen, fast vi beslutade då att Lollo skulle ta ledigt från jobbet Torsdag, Fredag och komma till Falun på Onsdagen efter jobbet eftersom det bara var en dagsfråga innan bebisen skulle komma!

Fortsättning kommer..