JennyViktoria

Tisdagen:

Var ungefär samma som Måndagen, fast vi beslutade då att Lollo skulle ta ledigt från jobbet Torsdag, Fredag och komma till Falun på Onsdagen efter jobbet eftersom det bara var en dagsfråga innan bebisen skulle komma!

Onsdagen:

Började likadant som alla andra dagar, nu har man ju liksom fått in rutiner på det hela.

På kvällen så kom personalen in som jobbade då och frågade hur jag mådde och så, och jag som har så svårt att känna efter hur jag mår, lyckades väl tycka att jag hade ont i huvudet så jag fick alvedon, och så frågade hon om jag var mer svullen än vad jag brukar och det kunde vi väl konstatera att jag var, så började vi lyssna på bebisens hjärta, och då kommer Lollo också, så började hjärtat gå upp och ner, vi trodde att vi bara tappat bort det så vi plingade på personalen och det visade sig att hjärt ljudet gick upp och ner och försvann, så hon bestämde sig då för att kontakta jourläkaren.

Och det var väl då det hela började. Läkaren beslutade då att för min och bebisens skull så skulle det bli kejsarsnitt på kvällen.

Dom började förbeberda oss på engång, vi fick även träffa narkosläkaren, jag kommer faktiskt inte ihåg speciellt mycket. Men vi fick iallafall vänta på ett annat snitt som var före och sen fick vi åka upp, träffade barnteamet från 33:an och alla andra som jobbade där inne, kommer faktiskt inte ihåg någon personal från den kvällen..

Dom började förbereda mig och påbörjade ryggmärgsbedövnigen, vilket är det värsta jag någonsin gjort, både bedövningen och snittet. Inget jag skulle välja att göra igen.

Till slut kom vi igång ialla fall och bebisen såg ljuset första gången 21,53 och barnteamet påbörjade sitt arbete med att stabilisera bebisen och jag visste fortfarande inte vad det var för kön, det är pappan som ska kolla det, ingen annan avslöjade. Så Lollo gick dit och kikade och kom och sa att det var en flicka! Och så kom dom och visade henne innan hon och Lollo fick åka ner till 33:an. Själv fick jag bli kvar ett tag till och sen åka upp mot uppvaket till jag kunde röra på benen. Så mot 01 tiden så lyckades jag röra på benen så personalen ringde då till BB så personalen därifrån skulle komma och hämta mig, jag då i tro om att jag skulle få åka ner till BB, men det visade sig att jag fick åka ner till 33:an och kolla hur det gick! Och där nere fick jag lite information av Lollo och så skulle jag dessutom få hålla henne! Vårat lilla mirakel.

Tisdagen:

Var ungefär samma som Måndagen, fast vi beslutade då att Lollo skulle ta ledigt från jobbet Torsdag, Fredag och komma till Falun på Onsdagen efter jobbet eftersom det bara var en dagsfråga innan bebisen skulle komma!

Onsdagen:

Började likadant som alla andra dagar, nu har man ju liksom fått in rutiner på det hela.

På kvällen så kom personalen in som jobbade då och frågade hur jag mådde och så, och jag som har så svårt att känna efter hur jag mår, lyckades väl tycka att jag hade ont i huvudet så jag fick alvedon, och så frågade hon om jag var mer svullen än vad jag brukar och det kunde vi väl konstatera att jag var, så började vi lyssna på bebisens hjärta, och då kommer Lollo också, så började hjärtat gå upp och ner, vi trodde att vi bara tappat bort det så vi plingade på personalen och det visade sig att hjärt ljudet gick upp och ner och försvann, så hon bestämde sig då för att kontakta jourläkaren.

Och det var väl då det hela började.

Läkaren beslutade då att för min och bebisens skull så skulle det bli kejsarsnitt på kvällen.

Dom började förbeberda oss på engång, vi fick även träffa narkosläkaren, jag kommer faktiskt inte ihåg speciellt mycket. Men vi fick iallafall vänta på ett annat snitt som var före och sen fick vi åka upp, träffade barnteamet från 33:an och alla andra som jobbade där inne, kommer faktiskt inte ihåg någon personal från den kvällen..

Dom började förbereda mig och påbörjade ryggmärgsbedövnigen, vilket är det värsta jag någonsin gjort, både bedövningen och snittet. Inget jag skulle välja att göra igen.

Till slut kom vi igång ialla fall och bebisen såg ljuset första gången 21,53 och barnteamet påbörjade sitt arbete med att stabilisera bebisen och jag visste fortfarande inte vad det var för kön, det är pappan som ska kolla det, ingen annan avslöjade.

Så Lollo gick dit och kikade och kom och sa att det var en flicka!

Och så kom dom och visade henne innan hon och Lollo fick åka ner till 33:an.

Själv fick jag bli kvar ett tag till och sen åka upp mot uppvaket till jag kunde röra på benen. Så mot 01 tiden så lyckades jag röra på benen så personalen ringde då till BB så personalen därifrån skulle komma och hämta mig, jag då i tro om att jag skulle få åka ner till BB, men det visade sig att jag fick åka ner till 33:an och kolla hur det gick! Och där nere fick jag lite information av Lollo och så skulle jag dessutom få hålla henne!

Vårat lilla mirakel.